Senaste inläggen

Av Emilia - 18 juni 2008 20:36

Idag har jag sprungit och svettats! Det är inte så kul att vara veterinär på kirurgipolikliniken när alla patienter man får är svåra och krångliga. Det tar sin tid att göra utstryk på öron, skriva röntgenremisser, prata med oroliga och omständiga djurägare, springa och leta upp duktiga kollegor att störa med frågor, leta efter sköterskor som kan sedera patienterna osv.


Har inte haft så många patienter men desto mer att göra. Hann varken äta lunch eller gå på toa på hela dagen. Hade med mig två jättegulliga auskultanter som tålmodigt travade efter mig när jag sprang fram och tillbaka mellan polikliniken, röntgen- och operationsavdelningen. En av dem skänkte mig sin lunch (grekisk sallad) efetrsom hon hade ätit något annat istället. Så gulligt! Kan inte finna ord för hur mycket jag uppskattade det! MIn klasskompis Malin som också är tf-veterinär där fixade fram en tallrik med jordgubbar och glass till mig (alla hade bjudits på det till lunch men jag hade ju inte hunnit med det). På eftermiddagen avlastade Sara (också klasskompis) mig med två patienter. Annars hade det nog inte blivit "bara" en timmes övertid. Tack tack! Vad alla människor är underbara! Nåja, kanske inte precis alla människor. Vissa (djurägare) har bestämda åsiker om saker och ting och vill ha en erfaren veterinär. Så jag fick alltså fixa fram en erfaren veterinär som kunde undersöka djuret (och säga exakt samma sak som jag hade sagt). Jag kommer nog inte gråta så mycket när jag blir rynkig(are). Då kanske folk litar lite mer på mig.


De spännande patienter jag träffade på idag var iaf en katt med mystisk tumör i huden, hund med öroninflammation, hund med misstänkt diskbråck (har skrivit remiss till MR), hund med bentumör, hund med öga (återbesök), två hundar med frakturer, hund med perinealbråck. Dvs en patient i timmen ungefär (skulle egentligen varit en i halvtimmen om allt ahde gått som det skulle). Jag behöver med andra ord fördubbla hastigheten och hjärnverksamheten, eller läsa på rejält mycket så att jag inte behöver dubbelkolla och fråga så mycke tom hjälp.


Efterlysning: Josefine! Var håller du hus? Hur går det på jobbet? Uppdatera din blogg!


Sänder en tanke och kram till Anna B med familj, vars fina Hera nu springer på himla-ängen. Sköt om er!




ANNONS
Av Emilia - 17 juni 2008 17:32

Helgen tillbringades i Linköping - en liten minisemester utan hundarna som var hos "mormor & morfar". Vi hälsade på hos Henkes barndomskompis Per och hans sambo Linda, båda lärare.

På lördagen gick vi en runda på stan och beundrade domkyrkan bl a.

Jag blir så fascinerad av gamla byggnader! Tänk vad mycket man kunde åstadkomma förr i tiden! Vi lunchade på torget och köpte även glass på Bosses glassbar ("ett slick sen är du fast!").

På kvällen blev det fotbollstittande (Sverige-Spanien) och jag gissade rätt resultat! Ja, jag! Fast jag tilläts inte glädjas över min skarpsynthet och spelanalytiska förmåga eftersom det ju inte gick så bra för Sverige. Sedan middag, massa vin och sällskapsspel hela kvällen i form av Pratmakarna. Spelet gick ut på att man var i två lag och fick en rad ord som man skulle förklara för sin partner så att denne gissade rätt ord. Först spelade jag och Henke i samma lag mot svenskalärarna Per och Linda. Tja, Henke och jag tjoade, viftade med armarna, tjöt och var allmänt hysteriska medan värdarna uppträdde mer lugnt och sansat. Behöver jag säga att vi åkte på storstryk? Sen spelade jag och Linda i samma lag och visade killarna var skåpet skulle stå.


Dagen efter gick vi och tittade på en massa fina djur på Valla, bl a några fina hästar, dvärghöns och kaniner.

Japansk dvärghöna


Hus med fina snickardetaljer.


Ett stenkast därifrån ligger underbara Gamla Linköping med alla sina vackra och charmiga byggnader.

Handelsbod. Lägg märke till alla fina burkar!


Vykort inhandlades.


I handelsboden fanns en gammal telefon. Tapeten bakom är underbar!

Läkerol-automat! Nån som kan låna mig 35 öre?

På torget stod en fin dam och herre och samtalade med spelmannen.


På den här gatan vill jag bo!


Spelmän på torget



Apotek



ANNONS
Av Emilia - 12 juni 2008 18:44

Jag försöker tro att det är en fördel om man kompletterar varandra i ett förhållande. I vårt fall har det hittills mest visat sig i att vi tycker helt olika om det mesta (ffa när det kommer till heminredning och matlagning) men vi står ut med varandra ändå (och jag måste ju faktiskt medge att det hänt nån enstaka gång att Henke har haft rätt och inte jag). Henke älskar mat, speciellt sånt som är av det lite lyxigare slaget (hans favoriträtt när han gick på lekis var plankstek). Därför bjuds jag allt som oftast på trerättersmiddag när han ställer sig i köket och ska laga middag (oftast är det dock jag som lagar maten här hemma eftersom han kommer hem senare än mig på dagarna). Han är även ett stort fan av inlineåkning, ytterligare en sak som vi inte har gemensamt eftersom jag anser det vara en livsfarlig sysselsättning. Förra veckan åkte han ett lopp i stockholm och några dagar senare svullnade hans ena armbåge upp rejält. Henke var gnällig och ynklig pga detta. Jag bläddrade lite i min familjeläkarbok och ställde kvickt diagnosen (samma som för hundar).

Nå, han var i alla fall inte mer handikappad än att han lyckades ta sig till jobbet följande dag. Strax efter lunch ringde han upp mig:

Henke: Jag har fått buchett

Jag: Va? 

Henke: Ja, jag har fått buchett, eller vad det nu hette...

Jag: Henke, det heter bruchetta.

Henke: Vad är det?

Jag: Det är en sorts toastliknande grej.

Henke: Ja, jag har fått sånt i armbågen.

Jag (blinkar till några gånger, pratade han inte om sin lunch?): Nej, men du menar ju bursit!

Henke: Ja SÅ hette det nog.  


Ni ser! Vi kompletterar varandra SÅ bra! (Kunde han föresten inte ha påpekat för doktorn att hans flickvän minsann redan ställt diagnosen och faktiskt borde få lite cred för det?) 


Igår var jag och hälsade på Marie och Maries lilla bebis Inez (14 dagar gammal). Så gudomligt söt! Och Marie såg så oförskämt pigg och fräsch ut. Hon är en superkvinna!


Idag har jag vattnat Josefines och Marias blommor. Passade även på att plocka en kasse full med fläder från Josefines gård (hoppas ingen tog illa upp - det var föresten mest löss på blommorna). Här ska kokas saft! 

Av Emilia - 10 juni 2008 18:00

I söndags gick vi en sväng på stan efter att ha skjutsat Ina och Danne till centralstationen. Hundarna följde med såklart och medan Henke sprang in på Dressman i Forumgallerian stod jag och pojkarna utanför och väntade.


En kille i 20-årsåldern kommer fram:

- Ursäkta, jag måste bara fråga, vad är det för ras egentligen?

- Italiensk vinthund

- Åååå vad fina! Den här ser nästan ut som en chihuahua! utbrister han och klappar snälla Samper på huvudet.

- Eeeeeh... (Vad svarar man på ett sånt påstående?)

- Vad kostar en sån här då?

- Eeeeeh, ööööööh.... jaaaaa... jag betalade xxxx:- för min hund.... men det är nog olika beroende på vilken uppfödare det är...

- Aha! Det var ju inte så farligt! Man kanske skulle köpa en sån här då!

- Eeeeeeh....

- Vad tror du man kan få för dom då?

- Eeeh, hur menar du nu? Kramar kopplena lite hårdare och halar in hundarna.

- Nä, men xxxx:- var ju inte så farligt. Man kanske skulle sitta några timmar, eller en lunch, och leta efter en på internet. Vi hade en tax förut men den fick vi göra oss av med.

- Jaha, varför då?

- Jo, den blev knäpp i huvudet.

- Eeeeh...

- Och nu har jag en katt, men den måste jag också göra mig av med för den har börjat kissa inne och lite sånt.

- Eeeeeh... Börjar tro att någon driver med mig och kan inte få fram ett enda vettigt ord. Var är den dolda kameran?


Nå, sen kom Henke och "räddade" mig och killen försvann runt hörnet. När vi promenerade därifrån blev jag paranoid och började fantisera om hur någon nu bryter sig in hemma hos oss och stjäl hundarna för att sälja dem vidare. Jag hade en liten hoppfull tanke (dumt och naivt, jag vet) om att sådana människor faktiskt inte existerade - egentligen.


Köpte tre böcker på Akademibokhandeln (tack Ina och Danne för presentkortet!). En underbar kokbok med "rätter" helt i min smak och två nöjesläsningsböcker (det var längesen).



 Filosofiska söndagsklubben och Den gode maken på Zebra Drive av Alexander McCall Smith.

Av Emilia - 6 juni 2008 18:42

Jobba 4 timmar mellan kl 10-14 på självaste nationaldagen med utlovade 30 graders värme - lätt som en plätt. Optimist som jag är övertygade jag mig själv om att det bara skulle vara bra att tvingas vara inomhus under de farligaste soltimmarna för att slippa få malignt melanom. Redan när jag kom till jobbet på morgonen började jag befara att jag inte skulle få komma hem på uttalad tid idag. Väntrummet fylldes snabbt och jag jobbade som en galning. Den andra veterinären som rondade på stall bad mig självklart att stanna kvar eftersom det var så mycket att göra (givetvis får jag då betalt!). Det blev 4 timmars övertid.

Många ormbett, en tik med valpningsproblem, en katt med andningsproblem, hund som inte ville kissa, halt hund, katt med svullen tass, hund som ätit glasspinne, hund med svullna ögonlock... Nu när jag tänker efter så träffade jag inte en enda patient med kräkningar och diarré, det brukar alltid finnas några sådana. Nu ska jag städa lägenheten inför storfrämmandet från Västerås imorgon.

Av Emilia - 5 juni 2008 17:35

Husdrömmarna fortsätter.På söndag ska vi titta på ett hus i Bälinge och ett i Ärentuna. Det är svårt att hitta något som känns helt rätt - inget hus är ju helt perfekt då det är mycket som ska stämma: läge, storlek, färg, pris, trädgård, renoveringsbehov, planlösning osv. Vi försöker tänka på sådant som inte går att ändra på och känna efter om det är något vi kan leva med eller inte. (Henke är inte lika uppslukad av "hus" som jag just för tillfället eftersom han ska tävla i ett inlinelopp i sthlm imorgon - och män kan ju som bekant bara hålla en sak i huvudet åt gången).


Igår var jag ledig. Det blev några timmar i solen nere vid Fyrisån på en filt med hundarna. Det är så vackert här på Ultuna nu! Lite solbränd blev jag nog också till på köpet. 


Idag jobbade jag på kirurgi polikliniken och undersökte en massa hundar med hältor, juvertumörer, frakturer, skadade ögon och diverse andra problem. Det är hemskt svårt men rätt kul också när det går att lista ut hur man ska gå vidare. Det svåraste är inte att ställa diagnos - det är hur man ska göra för att djuret ska bli friskt igen. Ska hunden gå promenad 10 minuter eller 15 minuter om dagen? Hur ofta ska ögondropparna ges? Hur trappar man ner eller sätter ut en behandling? Hemskt nyttigt att lära sig! Jag tycker att vår utbildning oftast har varit lite för inriktad på just diagnosställandet och att vi (iaf jag) fått för lite information om eftervård. Fast å andra sidan så kan man ju oftast slå upp behandlingen i en bok bara man vet vad som är fel på djuret. Men inget fall är ju det andra likt så det som står i boken stämmer kanske inte in på varenda patient med samma problem.


Imorgon jobbar jag på akuten igen. Det känns lite bättre.





Av Emilia - 3 juni 2008 17:13

Kalas i helgen

Efter att ha varit på visningen av skruttiga huset i Almunge (jag var kartläsare och råkade få oss att köra en halvmil fel) var det dags för mitt uppskjutna 24-årskalas. Hela släkten samlades i vår lilla lägenhet och alla chokladmuffins tog slut på ett ögonblick. Jag fastnade som kaffebryggare (vi har som ni vet en underbar porslinskaffekanna för "manuell" kaffefixning). hjälp vad min släkt kan dricka kaffe! Ingen ville ha te, men saft var populärt i det varma vädret. Av farbror Tomas fick jag boken "Husets ABC" så nu kan jag lära mig allt om hus, passande nog. Tyvärr glömde jag i all trängsel bort att fotografera kalaset. Men det var härligt att träffa familjen och släkten igen!


Jobb 

Första två dagarna som tf-veterinär har gått bra måste jag säga. Det blev till min lättnad en liten mjukstart. På mitt schema stod jag uppskriven som reserv första dagen men när jag kom dit på morgonen hade de ändrat sig och satt mig som intensivvårdsveterinär. Men djuren jag fick hand om var inte så dåliga så det gick ändå bra. Igår efter jobbet hjälpte jag och Henke till med Kerstin och Edvins flytt ut till nya huset. Det är en underbar röd stuga på landet, med syrener, jordkällare, gäststuga och allt man kan önska sig!


Nu dags för hundrastning.  



Av Emilia - 29 maj 2008 11:30

I tisdags kväll samlades hela klassen och många av våra lärare det här året på kåren. Kvällen bjöd på trerättersmiddag och ett härligt spex som några duktiga i klassen hade knåpat ihop. Det var helt fantastiskt! Bl a fick vi se killarnas berömda Backstreet boys-dans igen - denna gång iklädda gröna rektaliseringsrockar av galon istället för de vita rockarna som vi hade i 1:an. Vissa framträdde med hyllningssånger till populära lärare. Även parodier på lärare och roliga situationer lockade till många skratt.


Sedan höll lärarna tacktal. Två lärare berättade om sina egna minnen från året med vår klass och citerade bl a Josefines och MIN blogg. Där blev jag nervös, skakis, kallsvettig och lite till. Åtminstone en av mina lärare har varit inne här och läst vad jag skrivit! Visserligen ingen pinsam citering men ändå...  Vad har jag egentligen skrivit om de senaste månaderna? Jag brukar tänka på att inte skriva om känsliga/personliga saker, men den uppfattningen kan ju ändras med tiden. 


Så nu måste jag fråga igen - vilka är ni som läser min blogg? (Kända personer behöver inte göra sig besvär, men hemliga besökare får gärna lämna en kommentar - inga namn behövs, men gärna "titel" såsom klasskompis, "vanlig" kompis, hundmänniska, kollega, lärare, chef, äldre-/yngrekursare, släkting, beundrare, djurägare osv). 


Igår kväll åkte vi till sthlm och fick middag och information hos Agria. Ikväll jobb. Imorgon kväll bullbak.  

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se