Nu har jag kommit igång med skrivandet! Åtminstone litegrann. Jag har skrivit kanske 7 meningar under mina olika rubriker så det måste ju räknas som att ha kommit igång ändå. Förra veckan gick jag en kurs i hur man skriver och presenterar en vetenskaplig uppsats, och tur var väl det! Jag älskar min formatmall! Tänk att ingen, INGEN, har brytt sig om att upplysa mig om att det finns en sådan tidigare! Jag har alltid bara irriterat "kryssat" den rutan om den råkat poppa upp ("det finns ju så många onödiga funktioner i alla dataprogram"). Men nu känner jag mig som en kung (eller prinsessa) när jag skriver (mina 7 meningar). Hrm.

Det svåraste av allt är att läsa in mig på det som jag ska skriva om och sedan föra över det till dokumentet med egna ord. Nu sitter jag åter här och måste förstå hanhundens reproduktionsendokrinologi*, för att inte tala om spermatogenesen** (som jag inte förstod förra året när vi t o m hade föreläsare som pratade om det) som jag nu måste klura ut helt på egen hand.

Den här veckan ägnar jag mig åt en mycket spännande (och gråskalig) kurs i ultraljud på smådjur. Idag gick vi igenom grunderna och lärde oss hur apparaten fungerar -tänk, man får pilla på den och göra fel utan att den exploderar! Min lever blev grundligt iakttagen (eftersom vi fick prova på oss själva) vilket kändes lite olustigt. Jamen, när jag inte skulle vilja visa mig naken för folk i klassen så känns det på något sätt naturligt att inte vilja visa upp sina inre organ heller. Jag började fundera över min honungskonsumtion när jag såg schweizerosthålen i leverns närområde, men förhoppningsvis var det bara gallblåsan och några tarmar som lurades. Min magsäck såg ut att vara duktig och arbetssam, som en liten varelse med eget liv i magen. Vissa (ffa killar) tyckte det var lustigt att skämta om möjligheten att nån hittills okänd/hemlig graviditet uppdagades i klassen. Vilken sensation det hade blivit i så fall - självskriven för Natt-O-häftet***. 

* Reproduktionsendokrinologi = samspelet mellan alla viktiga hormoner som påverkar fortplantningen på något sätt. 

** Spermatogenes = bildningen av spermier

*** Natt-O-häftet = ett häfte med skvaller/roliga citat från varje årskurs som trycks upp i december varje år. Det delas ut på den mörka, kalla och lite kusliga glöggrundan som brukar gå genom skogen och alltid vara för lång (och innehålla alltför mycket spetsad glögg). Det är svårt att med stelfrusna fingrar läsa skvaller och hålla glöggmugg och pepparkakor samtidigt.

Nu är det fullt sjå med att läsa in sig på alla spännande och hemska epizootisjukdomar som vi ska tenta av på fredag. Men här gäller det verkligen att lära för livet! Om det är något man som veterinär inte får missa (VERKLIGEN inte missa) så är det en epizootisjukdom.

Ett exempel på en sådan är mul- och klövsjuka. Tack och lov är vi fria från det i Sverige, än så länge. På youtube finns en del intressant om epizootisjukdomar. Jag hittade t ex en slideshow som visarvilka skador som mul- och klövsjuka kan ställa till med. Ett stort lidande för djuren och enorma ekonomiska förluster - därför vill vi inte ha sjukdomen!

Rabies är en annan sjukdom som är högaktuell, inte minst med tanke på all hundsmuggling som förekommer. Jag blir så arg på dumma/okunniga människor som utsätter både människor och djur för sådana risker (i princip alla som smittas dör av rabies!) bara för att tjäna pengar!

För att inte tala om dvärgbandmasken...

...på mitt sista sommarlov. Det känns underligt och lite tråkigt. Nästa vecka blir det till att äta/dricka/andas/sova/drömma epizootologi (dvs mycket smittsamma sjukdomar som t ex mul- och klövsjukan). Med undantag från torsdagkvällen då den årliga och mycket roliga amoebagasquen går av stapeln. Olyckligtvis har vi tenta dagen efter - men som många brukar säga: "Det finns omtentor men inga omfester!"

Nå, jag brukar aldrig säga så utan försöker alltid hinna med båda... 

Vad har då hänt sen sist? Jag avslutade sommaren med 2 veckors ledighet. Vi har varit på semester i Italien, Florens närmare bestämt. Det var alldeles underbart och jag kommer att skriva om den resan senare och lägga upp bilder (just nu känner jag mig inte så inspirerad). Det blir då även en liten överraskning.

Både Elliot och jag har några semesterkilon att bli av med efter sommaren. Nästan labradorvarning... på Elliot alltså...

Så slutligen sorgliga händelser: Elliots fina mormor Mara (Allorimere) har nu vandrat vidare, 13 år gammal.

Tänkte att det kunde vara dags med ett nytt blogginlägg. Nu har jag all tid i världen eftersom jag ska vara ledig i 2 veckor. Men än så länge känner jag mig mest lite rastlös och stressar upp mig över allt som jag borde hinna med nu när jag är ledig.

Henke och jag var och såg Mumien - Drakkejsarens grav.

Jag gillade den jättemycket, oavsett vad alla ondsinta filmkritiker säger. Jag har aldrig förstått vitsen med att jämföra filmer med varandra ( t ex Narnia vs. Sagan om ringen, Indiana Jones vs Mumien). Jag tycker att man ska ta en film för vad den är och inte hålla på att ojja sig över ifall specialeffekterna inte håller samma mått som de i den och den filmen. Kort sagt, jag gillar alla mumien-filmer. Gå och se!

Vi har ägnat mycket tid åt Morden i Midsommer i sommar. Snart är vi igenom alla filmer som mina föräldrar har samlat på sig. Ett avsnitt ska avnjutas i soffan med tacos och flädersaft. Det har nästan blivit en tradition nu.

Inatt jobbade jag min sista natt för i sommar. Det gick rätt så bra, jag behövde inte ringa bakjouren mitt i natten iaf- bara tidigt på morgonen då en hund behövde opereras. Sist jag jobbade ringde jag min stackars bakjour vid 5-tiden för att fråga om råd. Det kan inte vara lätt att bli väckt då och behöva lyssna på en person som rabblar anamnes, kliniska symtom och röntgenfynd och sedan frågar om hunden behöver opereras akut eller om den kan vänta till dagen därpå. Tur att bakjouren var så himla snäll och engagerad!

Vid 24-tiden satt jag och spolade analsäckar och kände mig faktiskt rätt så glad över det. Min stackars sköterska som höll katten gladde sig dock inte åt att bli nersprutad med hibitanelösning två gånger (av misstag). Jag, som bekant helt saknar pokeransikte, bröt ut i en fnissattack och fick motta en del sura blickar.

Nåväl, natten hade pyo-tema (livmoderinflammation). På morgonen (efter att ha jobbat nära 16timmar) fick jag assistera superkirurgen under pyo-operation. Nu har jag spanat in hur man ska göra med suturnålen under tiden man knyter tråden. 

Nattens värsta:

1. En hund som exciterade under avlivning (av pentothalet!). Det var inte roligt att försöka förklara för en redan jätteledsen ägare hur detta kunde hända och varför. Jag vet inte om hon trodde på mig.  

2. En urinstoppskatt som jag blev tvungen att söva (Domitor + Ketalar) och spola om mitt i natten. Trots uppvakningsspruta sov den som en klubbad säl när jag gick av mitt pass 5 timmar senare (hade tidigare under dagen sövts på pentothal).

Nu har jag sovit hela dagen och ska till att läsa om diabetes, otiter, EKG, IBD och en del annat till imorgon - då ska jag vara på medicinpolikliniken!

Vi är några vikarier på jobbet nu och igår tog Sara det briljanta initiativet till att samla ihop några av oss för en tjejkväll på stan. Middag på Tzatziki med trevligt sällskap av Sara, Lena och Ingrid, massa prat och god grekisk mat. Sen den ultimata tjejfilmen: Sex and the City med en hel del fniss och popcorn. Efteråt gick jag och Lena ut på Birger Jarl (jag som inte ens minns när jag var ute på krogen senast). Det var superskoj! Även här massa tjejsnack (med några avbrott från fulla killar som helt uppenbart var lite desperata: "Jaha, ni är veterinäääärer! Så då betyder väl det att ni tycker djur är viktigare en människor?! Määäh, om ni var tvugna att välja mellan en gorilla och människa, vad skulle ni välja då?" Tur att Lena kunde säga ifrån ordentligt! Jag (mesproppen) har så svårt för att säga rent ut att jag inte vill prata mer med en annan människa (jag gör istället såna där genomskinliga saker som att "gå på toaletten" och sen undvika personen resten av kvällen). Nåväl, jag var hemma kl 5 på morgonen, efter en uppfriskande promenad på 6 km från stan ut till Ultuna. Ja, jag var så pigg (måste varit skrattendorfiner eller tequilabiverkningar) att jag t o m försökte mig på att jogga sista biten hem (tur man hade ballerinaskor och inte högklackat!). Det skulle jag emellertid inte gjort för idag har jag träningsvärk.

Både Henke och jag var lite tröttapå stekt fisk häromdagen och kom då på den briljanta idéen att göra fisksoppa istället. Eftersom den blev så himla god och då jag höftade ihop den helt på egen hand tänkte jag dela med mig av receptet (på ett ungefär) här:

Emilias bästa (och enda) fisksoppa

Ca 4 portioner

3 vita fiskfiléer (typ rödspätta/torsk/tilapia)

2 fiskbuljongtärningar

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

2 gula paprikor

3 tomater

lite purjolök

2 dl grädde

1 dl crème fraiche

1 liter vatten

Salt och svartpeppar

Fräs löken i lite smör/margarin.Tillsätt tärnad paprika och tomater. Pressa i vitlök. Häll på vatten, grädde, crème fraiche och buljong. Låt puttra ca 20 min. Salta och peppra efter smak.

Servera tillsammans med nybakat bröd.

Enkelt och gott. 

Vi var ute hos mormor och morfar på bryggholmen för att fira mormors födelsedag i efterskott.

 Grisknorr är gott!

 Mormors present: The Fairy

 Lite kuslig trädgårdsälva

 Morfarpå traktorn

 Mormor

Lillebror Adam med Elliot i båten