Inatt jobbade jag min sista natt för i sommar. Det gick rätt så bra, jag behövde inte ringa bakjouren mitt i natten iaf- bara tidigt på morgonen då en hund behövde opereras. Sist jag jobbade ringde jag min stackars bakjour vid 5-tiden för att fråga om råd. Det kan inte vara lätt att bli väckt då och behöva lyssna på en person som rabblar anamnes, kliniska symtom och röntgenfynd och sedan frågar om hunden behöver opereras akut eller om den kan vänta till dagen därpå. Tur att bakjouren var så himla snäll och engagerad!

Vid 24-tiden satt jag och spolade analsäckar och kände mig faktiskt rätt så glad över det. Min stackars sköterska som höll katten gladde sig dock inte åt att bli nersprutad med hibitanelösning två gånger (av misstag). Jag, som bekant helt saknar pokeransikte, bröt ut i en fnissattack och fick motta en del sura blickar.

Nåväl, natten hade pyo-tema (livmoderinflammation). På morgonen (efter att ha jobbat nära 16timmar) fick jag assistera superkirurgen under pyo-operation. Nu har jag spanat in hur man ska göra med suturnålen under tiden man knyter tråden. 

Nattens värsta:

1. En hund som exciterade under avlivning (av pentothalet!). Det var inte roligt att försöka förklara för en redan jätteledsen ägare hur detta kunde hända och varför. Jag vet inte om hon trodde på mig.  

2. En urinstoppskatt som jag blev tvungen att söva (Domitor + Ketalar) och spola om mitt i natten. Trots uppvakningsspruta sov den som en klubbad säl när jag gick av mitt pass 5 timmar senare (hade tidigare under dagen sövts på pentothal).

Nu har jag sovit hela dagen och ska till att läsa om diabetes, otiter, EKG, IBD och en del annat till imorgon - då ska jag vara på medicinpolikliniken!