Sedan sist.

Valborg: Firades inte traditionsenligt inne i Uppsala med forsränning och champagnegalopp, utan hemma på Ultuna. Det vra lugnt och skönt. Jag pysslade med min nya symaskin hela dagen. På kvällen grillades det hemma hos Kerstin och Edvin. Pratade lite med en av gästerna som var bonde. Han beskrev ingående hur han brukade obducera sina döda kor för att få veta dödsorsaken. En kompis till honom futbrast finkänsligt: "Tyst nu! Hon äter ju faktiskt!" Borde jag blivit äcklad då någon beskriver hur han sågar upp kons revben med såg och att det väller ut en grå gröt då juvret anskärs? Ja, i en normal människas ögon kanske. Det var med andra ord en trevlig fest. Hundarna var med och skötte sig väldigt bra. Samper satt i allas knän, ibland i två knän samtidigt och njöt av klappar och uppmärksamhet. Elliot ville inte hälsa på alla främlingar och därmed blev han ju ännu mer intressant tyckte somliga. Det slutade med att jag tog mina pojkar och gick hem tidigt, innan det hann hända något skrämmande. Jag anser att det borde vara självklart att inte tränga sig på då en hund tydligt visar att han inte vill genom att dra sig undan. 

Lördag: Monsterjour (24 timmar) på ambulatoriska. Vi var ute hela dagen och åkte. Kom tillbaka till kliniken kl 21, tvättade, städade och skrev journaler. Precis då vi nästan var klara och skulle få gå hem kom veterinären och sa att vi måste åka tillbaka till en feberhäst vi varit hos tidigare på dagen. Snubbla på målsnöret. Jag fick dock en halvtimme på mig att springa hem och kasta i mig mat. Stressat slängdee jag upp ytterdörren och stövlade in. I samma sekund kom jag på att Henkes föräldrar, moster och morbror var på besök hemma hos oss den kvällen. Då Anita kramade mig upplyste jag henne om att jag ju faktiskt luktade ko.

- Ja, det GÖR du faktiskt! Ulla! Hon luktar KO! Ropade Anita förtjust till sin syster som då kom springande för att lukta. Sen blev de chockade då jag berättade att jag måste tillbaka till skolan igen. Utan betalning! Ja, sen kom jag inte i säng förrän kl 3 på natten. Tur jag fick med mig en påse nybakade bullar (av Henke älsklingen!) att mumsa på i bilen.

Söndagen ägnades åt sömn halva dagen. Sen jobbade jag som sköterska på smådjurskliniken på kvällen. Där blev det övertid så jag kom hem kl 1. Jag får nog omvärdera mitt påstående att jag är så morgonpigg och aldrig kan sova länge. Det finns undantag.

Igår följde jag med Kerstin och hämtade hundmat på Magnusson utanför Bro. Vi åkte genom ett förtjusande landskap och såg otaliga fina hus på vägen. Jag vill ha ett hus!

Idag ska jag jobba natt på smådjur så jag sitter och laddar för det nu. Blir nog en tupplur på sängen innan jobbet eftersom det förmodligen nte blir någon sömn alls i vanlig ordning. Men först ska jag träffa min handledare och prata om examensarbetet. Jag har fixat ihop ett förslag på en enkät som jag ska skicka ut till djurägare vars hundar behandlats med Suprelorin. Statistikern ska kika på enkäten så att den blir bra utformad och kan användas för att få ett bra resultat sedan.  

Resten av veckan blir rätt lugn. Jobbar kväll på torsdag och 4-timmarspass som tf-veterinär i helgen. Nästa vecka blir det ambulans och då vet man aldrig när man kommer hem om kvällarna. Jag har fortfarande inte gjort praktiskt prov på ambulansen och det oroar mig lite. 

Det bästa av allt just nu är att häggen blommar! Jag har plockat en vas full som står på bordet nu. Ok, hägg kanske inte luktar jättegott, men det är vår! Och snart är det dags för syrenerna, mina favoritblommor!