Japp, idag har jag fått njuta av lite välförtjänt grislukt! Jag och veterinären åkte ut till en slaktsvinsbesättning och vaccinerade si sådär 300 st mot Mycoplasma enligt löpande-band-principen. Till min hjälp hade jag en automatiskt påfyllande spruta (mycket praktisk!) och en bonde som med skiva motade in alla grisarna på spalten, där jag stod med spruta och märkpenna i högsta hugg. Veterinärerna har även dresserat bönderna till att hålla kanylhatten medan man sprutar grisarna för att man själv ska slippa leta i fickorna efter den vid kanylbyte mellan boxarna. Innan vi åkte ut hade veterinärerna på stationen även påpekat att det oftast är lite svårt att sikta rätt och att det mesta förmodligen hamnade "intra-fettulärt" eller "intra-någonstans", samt att det i alla fall var viktigt att inte sticka grisen i ögat eller i ryggraden.

- Yeeeh, tänkte jag då, men fick en tankeställare när det sedan nästan var precis det jag gjorde - i ögat alltså. Jag vill förtydliga att det inte alls är speciellt enkelt att försöka injicera vaccin i muskeln bakom grisens öra när de skrikande kastar sig omkring och klättrar på varandra för att komma undan. (En gris fick nog örsnibben emellan...) Helst skulle man ju vilja klappa på dem och tröstande säga att vi faktiskt inte tänker ha ihjäl dem (än på ett tag), men det skulle förmodligen bara göra det hela ännu värre.

Efteråt var jag genomsvettig och alla grisar i avdelningen låg utmattade i boxarna (jag var tvungen att dubbelkolla så att de levde fortfarande). Om de ska bli sjuka ska det i alla fall inte vara pga Mycoplasmainfektion.

Sedan åkte vi till löpmagskossans gård och kalkade en annan ko. Kossan från i måndags mådde bra och plingade ingenstans samt hade normal våmmotorik. Jag tror vi lyckades!