Jag funderar ofta på hur mycket som är ok att skriva här på bloggen angående intressanta/roliga/tragiska/hemska fall som jag träffar på. Som veterinärstudent/tf veterinär/sköterska har jag tystnadsplikt och får inte föra vidare information så att folk känner igen eller kan gissa vilken djurägare det kan röra sig om. Det är väldigt viktigt att respektera det tycker jag så därför kan vissa berättelser här te sig ofullständiga eller bristande i detaljer. Jag försöker istället gå in på själva sjukdomen i största allmänhet och jag hoppas att jag på det sättet kan fortsätta skriva om allt spännande som kan inträffa i skolan och på jobbet.

Lördag: Första tf-passet sedan november. Kände mig rätt ringrostig. Dagen inleddes med bandagebyte på vaken katt. En intressant upplevelse där jag fick träna mig i snabbhet och att kunna jobba i konstiga vinklar. Den första riktiga patienten var en eklampsi-tik (dvs kalciumbrist efter valpning). Blev stolt över mig själv när jag lyckades ställa diagnos korrekt och då behandlingen fungerade! Även nöjda djurägare som berömde och tyckte jag var "lugn". Fick även handleda studenter för första gången. det kändes rätt konstigt att undervisa folk som faktiskt går i kursen under mig och som sysslar med smådjur hela dagarna och alldeles säkert är bättre uppdaterade än vad jag är (jag har mest kor i huvudet just nu). Men jag hoppas ändå att de lärde sig litegrann och ffa att man faktiskt inte ens som veterinär kan allt i huvudet utan behöver slå upp saker och rådfråga kollegor ofta. Man lär så länge man lever. Sedan en jättesjuk hund med tidigare diagnostiserad Addison som nu verkade fått ett skov. Inga prover stödde den teorin och jag hittade väldigt få fel på den trots att hunden var så sjuk. Det beslutades att den tills vidare skulle behandlas mot pankreatit (bukspottkörtelinflammation) - som ev kan ha orsakats av hundens Addison-mediciner.
Kort och gott: mycket bra och intressanta patienter!
Jobbade som sköterska på kvällen som var ovanligt lugn (dvs jag hann faktiskt äta min middag). 

Söndag: Var tf-veterinär igen mellan 10-14 (16) och jag hann endast med att ta en patient under passet. En katt med alla möjliga problem som vi dränerade ett sår på. Nu fick jag verkligen öva mig i pedagogik eftersom 4:an fick göra hela ingreppet under min övervakning. Det tog en stund men blev väldigt bra till sist. Studenten såg glad ut. Återigen sköterska på kvällen 16-22 och denna kväll var det mycket mer att göra. I varenda hörn inne på intensivvårdsavdelningen låg chockade/döende djur och i väntrummet satt fullt med patienter och väntade.

(Jag har en gång blivit ordentligt utskälld av en djurägare i telefon som var mycket arg över att ha fått vänta i 2 timmar med sitt djur på akutmottagningen. Kan ingen göra en dokumentär om det här yrket på jourtid med begränsad personal, stress och alldeles för många, allvarligt sjuka patienter samtidigt och inte sällan även akutoperationer där en ensam veterinär ska hinna med allt? Ibland tror jag att de som blir arga inte tänker på att vi faktiskt stressar, springer, svettas och vänder ut-och-in på oss själva för att alla ska få bästa möjliga vård. För de ser ju inte allt som pågår bakom kulisserna. Jag hinner sällan äta när jag jobbar. Det låter som att jag klagar men det är inte menat på det sättet. Men det tar mycket energi att lugna upprörda människor och jag vet själv att man alltid tycker att ens eget djur bör få gå före alla andra som sitter i kö och att just "mitt" djur är sjukast och håller på att dö. Påpekas bör också att majoriteten av alla djurägare är supergulliga och väldigt förstående. Det är synd att en del människor tror att de måste vara otrevliga för att de ska få så bra hjälp som möjligt.) Detta var bara mina egna tankar och funderingar kring arbete på jourtid och om hur vi djurägare fungerar när vi är oroliga och rädda.  

Ny vecka. Dags för 3 veckor reproduktion. Jag måste erkänna att jag inte lagt ner överdrivet mycket energi på det ämnet (en viss semesterresa i höstas fick gå före i prioriteringslistan). Problemet är nu att jag har tenta i idisslarmedicin på fredag så reproduktionsansträngningen skjuts upp till nästa vecka. Imorgon ska vi åka ut till en mjölkkobesättning och träna oss i att göra en besättningsutredning med fokus på fertilitetsstörningar och juverhälsa. Det kommer bli kallt!