Eftersom det var sista morgonen tog vi med kameran i hopp om att den lilla ekorren som vi brukar se vid frukosten skulle dyka upp. Det gjorde den!

Som tack för att den ställde upp på fotografering fick den banan. Det kom flera ekorrar, de var tydligen en hel familj som bodde i trädet. Den minsta fick inte komma fram och äta för den största ekorren. Djungelns lag.

De flesta tog ett sista dopp i havet men jag hade fått nog av saltvatten och dessutom fått kliande utslag som jag inte ville sitta och klia på för mig själv. Bloggade lite på hotellrummet och packade det sista. Kl 12 kom en taxi och körde oss och väskorna till Koh Samuis egen flygplats. Vi hade bestämt oss för att flyga direkt härifrån till Bangkok istället för att än en gång åka tuk tuk, färja och flygplan. Koh Samuis flygplats lär vara en av världens vackraste.

De hade rabatter överallt och själva byggnaderna bestod av flera hyddliknande skapelser, utan fönster och dörrar så man var utomhus hela tiden, fast under tak. (Skulle inte fungera i Sverige.) Fick fönsterplats igen och fotograferade som en galning! Jag tackar den som uppfann digitalsystemkameran - filmrullar är ett minne blott!

Henke tyckte det var tråkigt att åka från paradisön men jag är rätt mätt nu. Vill hem till hundarna och första advent! Tog taxi från flygplatsen till Hotel Manhattan. Det såg bra ut när vi kom dit - stor och skinande ren lobby. Rummen var rätt sunkiga med äcklig heltäckningsmatta, brun filt med lakan på undersidan som täcke, dåligt rengjort kakel i badrummet och en grå betongvägg 20 cm utanför fönstret. Tur att vi inte ska tillbringa så mycket tid här!

Bangkok är stort och smutsigt. Det är människor överallt, varvat med gatuhundar och bilar. Vi begav oss ut på stan och alla började diskutera ifall vi skulle äta middag nu (kl 17) eller vänta till senare. Jag som inte hade ätit lunch och som vissa vet blir rätt kinkig av lågt blodsocker var den enda (förutom Henke som sympatiserade med mig av ren självbevarelsedrift) som ville äta middag NU. Det slutade med att han och jag begav oss till Sunrise Taco Bar och åt nachos. Vi träffade den mycket trevliga, stora, amerikanska ägaren (John tror vi) som visade oss tillrätta och förklarade menyn. Vi gick till ett par gallerior och sedan tillbaka till hotellet för att vila lite och fixa till oss innan middagen senare.

Jag funderar på ifall alla börjar tröttna på thaimat nu för middagen avnjöts på Mongo's restaurang, även denna ägd av en amerikanare/australiensare (?) (biffig, inte fet) Tonfiskmacka med cheddarost. Louise beställde nån sorts pasta som sedan visade sig vara JÄTTEstark.Hon klarade inte av att äta det trots att hon egentligen tycker om stark mat. När hon påtalade problemet för amerikanen/australiensaren var han jättetrevlig och fixade genast in en ny pastarätt till henne som han inte tog betalt för. Snacka om service minded!

Jag har små röda utslag över hela kroppen som kliar fruktansvärt mycket! Fick en antihistamintablett av Gustaf (som är allergisk och alltid har ett gäng med sig).